Dataspel: Här på Barrikaden gillar vi Rättviseförmedlingen och deras arbete. Därför vill jag, i anknytning till Jonas Bengtssons artikel med Gudrun Schyman, tipsa om en av deras senaste listor. ”Dator- och tv-spel som-tänker utanför (x)boxen” heter den och jag applåderar deras initiativ till lista, men tycker att innehållet i vissa fall träffar fel.

En kvinnlig huvudroll betyder inte att normerna bryts

En kvinnlig huvudroll betyder inte att normerna bryts.

Muskliga män med stora pistoler och kvinnor i nöd är som vi alla vet ett beprövat tema i tv- och dataspelbranschen, precis som inom all kultur. De senaste åren tycks det dock finnas ett ljus i tunneln där spelutvecklare mer och mer börjar tänka i normbrytande banor. Därför vill jag tipsa om Rättviseförmedlingens lista över spel som brutit denna norm. Utmärkt initiativ med stora och små titlar där det inte är männen som styr. Det finns exempel på fantastiska spel (Portal, Journey och Beyond Good and Evil) där jag helt köper att normen bryts. Andra spel som passar väl in på listan är de där män och kvinnor inte existerar som grundkoncept.

Japanska omslaget till Bayonetta

Japanska omslaget till Bayonetta

Men det finns även ett antal spel på listan jag är mindre positiv till. Framförallt Lollipop Chainsaw och Bayonetta där jag är mer tveksam till deras medverkan på listan. I alla fall om kriteriet för en listplacering är högre än en kvinnlig huvudroll. Bayonetta slaktar monster på löpande band och är inte någon ”damsel in distress”, men det är också smärtsamt uppenbart att hon inte direkt är där för den kvinnliga publiken. Den tajt sittande läderdräkten och en avgrundsdjup urringning ska tala till män och stärker bara den heteronormativa tonen som ofta råder i spelbranschen.

Lollipop Chainsaw å sin sida är ett par snäpp värre då de verkligen har tagit den tuggummidoftande tonårstjejsromantiken till en ny nivå. Med sin minimala cheerleader-outfit och fördelaktiga yttre springer Juliet Starling runt och massakrerar zombies med sin motorsåg. Ibland kanske hon gör en bakåtvolt så att hennes trosor syns skymta förbi under den korta kjolen.  Sånt som händer i stridens hetta, och normbrytande så det förslår! Om spelaren ändå tycker att Juliet är lite för varmt klädd så går det låsa upp en sval snäckbikini som bara täcker de allra mest intima delarna på denna 18-åriga skolflicka. För den som inte gillar blonda cheerleaders, går det köpa till så att Juliet istället klär sig som en pinuppa eller en gothtjej. Det räcker annars med att bildgoogla något av dessa två spel för att få en bild av vad det är spelet säljer och vad konsumenten får ut av spelet.

Nej, dessa två titlar tycker jag snarare följer varenda norm som finns inom spelbranschen. Där spel är gjorda av män, för män. Därför passar de illa på en normbrytande lista. En lista som jag i grund och botten tycker är en bra idé för att tipsa om spel som inte är sådär testosteronstinna att spelaren spontant odlar ut ett vikingaskägg framför TV:n. Vissa av de övriga spelen tycker jag kanske kommer undan väl lätt bara på grund av att det går att välja kön på sin karaktär, men de kan jag se mellan fingrarna för den här gången. Mycket för att det belyser att det inte är så lätt att göra en sån här lista om man höjer kraven till något mer än kvinnlig huvudroll eller en valfrihet i karaktärsval. Åter igen, applåd för initiativet och till Rättviseförmedlingens arbete för ett rättvisare och mer jämställt samhälle. Men att Bayonetta och Lollipop Chainsaw får vara som ”normbrytande” spel visar bara på hur låga krav vi haft på spelbranschen genom åren.

För mer på samma tema läs Jonas Bengtssons artikel ”Vi är blockerade av föreställningar om kön” från föreläsningen med Gudrun Schyman.