Bok: Maskinblod 2 är något så ovanligt och spännande som en ny svensk science fiction-antologi. Den består av 17 noveller och är som att ge sig in i en sci-fi-roulette. Det blandas friskt mellan robotar, tidsresor, rymdstrider men också mer jord(en)nära berättelser om samhällskritik, kärlek och utsatthet.

Novellsamlingen är utgiven av bokförlaget Affront och som namnet Maskinblod 2 antyder så finns det sedan tidigare en nummer 1. Den har jag dessvärre inte läst, men det är inte heller nödvändigt då berättelserna står för sig själva.

maskinblod2Maskinblod 2 är sammanlagt 240 sidor lång. Novellerna sträcker sig från tre och upp till tjugofem sidor. Det gäller att vara koncentrerad då man i rask takt ger sig in i nästa novell och story och skiftar till nästa universums nya speciella förhållanden. Det är nästan så jag skulle vilja rekommendera att inte sträckläsa Maskinblod 2. Då får idéerna och handlingen lite mer tid att sjunka in. För halvsover du dig igenom tre sidor kan det vara rätt mycket som går förlorat.

Överlag är det väldigt hög kvalitet bland de 17 författarnas verk. Både skrivandet, inlevelsen, intrigerna, karaktärerna och vändpunkterna är bra, i vissa fall mycket bra och gör att man glupskt läser vidare i boken. Extra plus i kanten till att sluten är väldigt genomtänkta och smarta. Det gäller i princip samtliga berättelser. Ska jag ge något minus får det bli att det på vissa håll ibland blir lite väl invecklat och svårt att hänga med på alla platser, tid och rum och annat tekniskt samtidigt.

Mina tre personliga favoriter är ”Att använda tiden väl” av Lars Östling som handlar om en tidsresande vapenförsäljare, A.R. Yngves bordellnovell ”Historien om P” i det omvända samhället där kvinnor styr och män är defekta samt ”Permafrost” av Johan Cederholm som handlar om arbetare nummer 54 som är gränsvakt i en bunker, tror han.

Det är en fröjd att slänga sig in i de 17 fantasirika och innovativa novellerna. Det är samtidigt skönt att blanda sitt invanda romanbeteende med en antologi ibland. 17 storys i stället för en liksom. Mer antologier åt folket.

Initiativet med att samla svenska sci-fi-författare (och en ryss) är berömvärt och häftigt, hoppas bokpubliken tycker likadant.