Subgenre: Ett allt vanligare i-landsproblem är vilken film man ska välja till sin myskväll eller dejtafton. Helst ska ju alla aktörer vara nöjda med valet, åtminstone före play-knappen tryckts in. Lösningen är enkel, för med rom-zom-kom bakas allas intressen in till en härlig blandning av romantik, zombier och komedi.

Det här scenariot som ska presenteras fungerar bäst då den ena parten främst gillar drama och romantik och den andre tycker om action, sci-fi och zombier. Alltså när en person är mer nördig än den andre.

Lösningen blir i vanliga fall en kompromiss. En komedi. För vem tycker inte om att skratta? Många gör det. Men ändå ett beige val. Dessutom riskerar man att fastna i en film med Adam Sandler som påstås arbeta inom den genren.

Lösningen på lösningen blir då att addera varsin genre från vardera intressent. Den ena gillade romantik. Men romantisk komedi är ju värre än beige, typ brunt. Filmvalet blir komplett först då den andres specialintresse zombier läggs till.

Och vips, så har vi skapat den perfekta dejt-genren. Jag snackar så klart om ”rom-zom-kom” – romantisk zombiekomedi. Alla får sitt och är glada och nöjda.

Peter Jackson gör en stark rollprestation i den egna filmen Braindead (1992), men ses ändå inte som en dejtfilm enligt artikelförfattaren. Foto från Braindead.

Peter Jackson gör en stark rollprestation i den egna filmen Braindead (1992), men ses ändå inte som en dejtfilm enligt artikelförfattaren. Foto från Braindead.

Hur ser då filmutbudet i den här något udda subgenren ut? Braindead innehåller en del av varje ingrediens, men splatternivån är så hög att jag inte ser Peter Jacksons mästerverk som en mysig dejtfilm. Gränsfall där. I övrigt finns det inte jättemånga ska sägas. Så jag nöjer mig med tre tips:

Shaun of the Dead (2004)
Anses av många vara först i den här genren. Innehåller en kärlekstriangel, väldigt mycket humor, slapstick, brittiska skämt, referenser till andra zombiefilmer, bra skådespeleri, coola effekter, roligt splatter och bra handling. Skulle vilja säga att den här filmen främst är en komedi, på andraplats zombier och sist romantik/kärlek. En av mina favvo-zombiefilmer genom tiderna. Gillar man den här så finns det två filmer till av samma gäng; Hot Fuzz och World’s End. Också lysande, dock utan zombier.

Warm Bodies (2013)
Turordningen i den här filmen anser jag vara 1) romantik 2) zombier 3) komedi. Visst, det är zombier överallt. Men det är ändå den växande kärleksrelationen mellan zombiesnubben ”R” (han kommer inte ihåg sitt namn) och hans kidnappningsoffer Julie som står i centrum. Spårar ut en aning mot slutet vid uppgörelsen, men det är ändå stundtals en rätt soffmysig film där Julie pikar ”R” för olika humoristiska saker. Håller nog den här som snäppet mer dejtvänlig än Shaun of the Dead som är något mer våldsam. John Malkovich spelar Julies arga pappa som – surprise, surprise – inte tycker om zombier.

Zombieland (2009)
Innehåller en del nördhumor (som överlevnadstips och även att Bill Murray är med), rolig dialog mellan Woody Harrelson och Jesse Eisenberg samt snyggt och visuellt härligt splatter. Den här rullen är dock mer en action-zombie-komedi än rom-zom-kom, även om det förekommer en gnutta ”rom”. Så stalltipset är att inte köra zombieland på första dejten, kanske fjärde.

Bonus: Nu kanske det inte händer så ofta att man läser en god bok tillsammans på en dejt. Om nu inte Kristina Lugn och Björn Ranelid av någon oklar anledning skulle köpa hem sushi och rödvin och ses en fredagkväll. Men om något liknande skulle hända, eller någon bara tycker om genren så kommer här två boktips.

Warm Bodies (2010)
Aha! Det är ju en film. Som du redan tipsat om, kanske någon tänkte precis. Och jo, det stämmer. Men först var det en bok. En mycket läsvärd sådan. En stundtals mysig, märklig, rolig, naiv, romantisk och spännande bok som jag warmt rekommenderar. Eftersom man alltid måste tycka att böckerna är bättre än filmen så säger jag det nu också. Men filmen är också bra. Zombiefaktorn är stark då det äts människohjärnor i den här boken (och även i filmen så klart). Men på ett väldigt fint sätt.

Mer om handlingen: Huvudpersonen ”R” (som är en zombie) bor på en flygplats och tycker om att åka rulltrappor. En dag tar han en tjej (Julie) tillfånga och blir helt enkelt kär i henne. Något som är problematiskt då han är en zombie och hon en människa. Viktigt att påpeka är att till skillnad mot filmen så bär ”R” finkläder, vit skjorta och röd slips här – i stället för hoodien i filmen. Nu har det dessutom kommit en prequel för den som vill läsa ännu mer om ”R” och Julie.

Breathers: A Zombie’s Lament (2009)
Den här boken och Warm Bodies är lika på många sätt. Det är unga zombie-män i huvudrollen, den är skriven i jag-form, de får upp ögonen för en tjej plus att de utvecklas personligt och fysiskt. Breathers är dock mer välskriven skulle jag vilja säga, språket är roligare och innehåller många lustiga noteringar om zombielivet. Den är också väldigt absurd på ett underhållande och kul vis. Till exempel innehåller den recept på hur människokött bäst tillagas. Och man bara rycker på axlarna åt det…

Huvudpersonen Andy lever gömd i källaren och dricker i smyg upp sina föräldrars dyra vinflaskor, enda gångerna han kommer ut är när han går på vad som kan liknas vid anonyma zombier-möten. Och där råkar det finnas en tjej som han blir intresserad av. Zombier är en del av samhället i den här boken, även om de inte accepteras. De ses inte som något hot, utan bara som långsamma fånar som en kan terrorisera.

Boken innehåller en stor dos humor, och till skillnad mot många andra filmer och böcker så innehåller den humor hela vägen fram till sista sidan. En del komedier är bara roliga första halvan, sen blir det seriöst á la Wedding Crashers och humorn glöms av. Men så är det inte här – och med en annorlunda vinkel på zombielivet ihop med romantiken så är det Breathers som jag håller som det absolut bästa som producerats inom rom-zom-kom-genren.

Bengt out.

romzomNYNYNY