Science fiction: Oskar Källners hästbok Stormvinge (släpps i dag) riktar sig främst till ungdomar men lämpar sig ypperligt även för vuxna med fantasin i behåll då det är spännande och långt ifrån barnsligt skrivet.

Stormvinge av Oskar Källner.

Stormvinge av Oskar Källner.

Som vanligt när Oskar Källner författat är huvudrollsinnehavaren av kvinnligt kön. Så också den här gången då Minna, som älskar att flyga på hästar, bor på en avlägsen planet där däggdjuren har vingar. En dag hittar den tuffa tjejen en svart vildhäst som skadat ena vingen då olyckligtvis även pumorna har vingar.

Att kalla Stormvinge för hästbok är väldigt förenklat. För det är något av en blandning av fantasy och science fiction, även om det är mer inriktning på det senare om man nu måste genrebestämma.

Med det sagt vill jag inte spoila mer om själva handlingen än att boken, med samma namn som den upphittade hingsten Stormvinge, är väldigt spännande och actionfylld. Det blir aldrig tomgång då nya element dyker upp hela tiden och språket flyger fram lika lätt som de bevingade hästarna.

Källners värld är smart uppbyggd med tekniska prylar och ett välfungerande biologiskt system, men det kanske viktigaste är att karaktärerna känns äkta i hur de agerar. Om någon är sur så går det inte över på två sidor, utan det får ta sin tid.

Något som jag tror passar läsande ungdomar bra, grimdark kanske är för tidigt för en del, är att även om det finns ondska i Stormvinge så finns det också mycket vänskap, hopp och godhet.

Oskar Källner skriver själv att Stormvinge är en tribut till Walter Farley som skrev den klassiska bokserien om Svarta hingsten. Och en mycket bättre modern hyllning år 2015 tror jag inte går att få.

Bengt out.