ode12Fantastik: Novellsamlingen Ödeland av Eva Holmquist har tidigare getts ut som e-bok men sedan en vecka finns den även i tryckt form. Spöken, lerpölar, mordgåtor och talande träskor är några av inslagen. Men det ryms även noveller utan fantastikinslag. En skön och läsvärd mix är helhetsintrycket.

Att läsa Eva Holmquists novellsamling är som att hitta ett blandband. De som är för unga för att veta vad ett blandband är får googla, för just nu kommer jag inte på någon mer modern och passande liknelse.

Ödeland/blandbandet består av tio hyfsat korta noveller som spretar åt lite olika håll. En vet vad som väntar (några av novellerna har jag läst förut) men överraskas då och då. Genrerna är flera men kompassen pekar ändå åt fantastiken med mörka och mänskliga inslag. Ibland med en humoristisk underton, vilket jag uppskattar mycket, även om det är allvarliga ämnen.

Något som jag inte var beredd på och som jag uppskattar är att inte allt är fantastik – det vill säga skräck, science fiction eller fantasy. När jag tänker efter är det faktiskt två av novellerna utan övernaturliga inslag som jag håller bland de bästa.

Dels den absurda och roligt skrivna ”Passa tiden” som kan ses som kritik till dagens jäktade samhälle. Så jäktat att förbipasserande inte hinner hjälpa en person från att sjunka ner i en lerpöl. Eller jo, hjälp finns men bara att det måste bokas in i kalendern.

Den andra är ”Nyår igen” som handlar om en nyårsfest och att livet inte alltid är så roligt. Särskilt inte alla fester. En person försöker fly festen men det är tveksamt om hon ens saknas när hon varit borta.

Ödeland är en härlig mix och att novellerna är korta innebär att man kan hålla koncentrationen uppe hela tiden. Längden innebär också att jag garanterat kommer plocka fram boken igen för att läsa om ett par av novellerna. För språket ger en skön känsla och det är intressanta och jordnära ämnesval Eva Holmquist gjort. Även om vissa berättelser utspelar sig i rymden.

Bengt out.