Hela listan: Barrikaden önskar alla läsare ett gott nytt 2017 och passar på att summera 2016 på det enda sättet som finns, vad vi vet. Med årslistor såklart. Bästa film, tv-serie, bok, spel och mycket annat utses av redaktionen. Vissa av oss har spelat över 150 brädspel, någon har besökt Lincon för första gången, andra är one with the force och en fjärde kan inte få nog av Stranger Things. Besvikelser, hyllningar, russebussar, spelsuccéer och mycket annat gottigt utlovas.
Tomas ”Eleven” Löwemo: I 2015 års summering var den stora grejen för Tomas ”månförmörkelsen” a.k.a. superblodmånen. 2016 överskuggades året av något helt annat: nämligen Stranger Things, som finurlige Kalmarkrönikören Tomas på något sätt lyckas omnämna i de flesta kategorier.
Årets tv-upplevelse: Stranger Things (Netflix)
Var ska jag börja? Stranger Things kom som en blixt från en klar och träffade rakt i min själs innersta. Hel. Vet. E. Vad bra ST är. Stämningen, soundtracket, karaktärerna, soundtracket, 80-talsnostalgin, soundtracket, ja allt. Allt med ST är så jävla bra att jag vill besvara varenda fråga i denna årssammanställning med dess titel. Har du mot förmodan inte sett de tio avsnitten så är du en avundsvärd idiot. Idiot för att du spelat svår och vägrat se en extremt hypad serie och avundsvärd för att du har årets (millenniets?) tv-upplevelse framför dig.
Antal artiklar publicerade på barrikaden.se under 2016: 69
Årets filmupplevelse: World of Warcraft
Nej, jag har inte hunnit se nya Star Wars ännu så därför vandrar jag lite bakåt i tiden. Och nej, WoW-filmen förtjänar inga Oscars. Men jo, den lyckades med bedriften att kraftigt överträffa mina förväntningar vilket gör att den förtjänar platsen som årets filmupplevelse/filmöverraskning. Men visst, mina förväntningar var kanske inte så höga så det var kanske inte så svårt. (Stranger Things är ju egentligen mer en väldigt lång film än en tv-serie så den platsar här med. Men jag vill inte tråka ut er läsare så jag pressade in WoW i stället.)
Årets soundtrack: Stranger Things
Fy satan vad bra ST är. Mina händer darrar nästan när jag skriver de här meningarna. Alla påtänkliga superlativ känns tafatta i strävan att beskriva den monumentala sprängkraften i ST:s storslagenhet. Och en viktig ingrediens i seriens storslagenhet är dess oerhörda soundtrack. Tänk dig att du tar det sagolika soundtracket från Tron och slänger in det i en tvättmaskin tillsammans med din pappas enorma VHS-samling och därefter låter det hängtorka i värmen från när en naken Arnold Schwarzenegger anländer i ett blixtregn i The Terminator. Otroligt bra är det. Om jag säger så här, efter att jag sett det sista avsnittet i somras så tog jag ett glas vin och satte mig på en bänk utomhus med soundtracket i lurarna. Sedan satt jag där i över en halvtimme och bara dröjde mig kvar i stämningen. Makalöst.
Årets brädspelsupplevelse: Scythe
Nu får det vara nog med prat om Stranger Things (som verkligen är så jävla bra). Årets brädspelsupplevelse var att få sätta tänderna i det efterlängtade Scythe. Och jag vågar påstå att det håller för hypen. Ett coolt och bra strategispel som är otroligt snyggt paketerat. Gillar ni förresten designen så kan jag rekommendera att följa formgivaren Jakub Rozalski på Instagram, där han lystrar till det anmärkningsvärda användarnamnet ”mr_werewolf”. En sak som dock är mindre bra med spelet är att det knappt är lönt att slåss med motspelarna, vilket gör de fräcka mech-figurerna en smula överflödiga…?
Årets mobilspel(sbesvikelse): Mario Run
Jag har redan ondgjort mig på Barrikadens Instagram över att Nintendo släpper ett springspel som kostar 109 (!) kronor. Snål som jag är så har jag bara spelat de första tre gratisbanorna, så jag kan ju naturligtvis helt ha missat grejen. Men för att vara en spel- och konsoltillverkare i ekonomisk knipa så är det obegripligt av Nintendo att inte bara sälja hela spelet för 49 kronor direkt i app-store. Visst, då hade Apple tagit en del av kakan, men en bit av en kaka är bättre än ingen kaka alls.
Årets nördupplevelse: Pokémon Go
Tänk att det var så kul att vandra runt och leta låtsasmonster i trädgården. PG:s dragningskraft var stor men dock kort och likt en sommarkatt skickade många ut spelet i skogen så fort semesterveckorna passerat. Själv tröttnade jag när jag blev omsprungen av sommarlovsfirande spelare som snabbt möblerade alla tillgängliga gym med Smaug-stora Pokémons. Lite synd faktiskt.
Årets överraskningsupplevelse: Twitch
Detta kan mycket väl sänka min kredibilitet som Barrikaden-skribent, men 2016 var året då jag upptäckte Twitch. Lite efter alla andra kan man säga. Men jösses vilken upptäckt! CohhCarnage, LIRIK, TangentGaming och alla de andra bjuder verkligen på fantastisk underhållning. Och för oss som inte längre har tid att själva djupdyka i datorspel så är det förvånansvärt gött att titta på när någon annan spelar. Twitch har för mig snabbt blivit ett lika självklart kvällsalternativ som Netflix och de andra streamingtjänsterna. En stark rekommendation om du likt mig missat denna fantastiska grej. Fast kolla på Stranger Things först, för den serien är verkligen så jävla bra.
Jonas ”Workerplacement” Friberg: Barrikadens störste youtubekändis, Jonas från brädspelskollektivet Board Game Society, debuterade på Barrikaden under året och gör därmed sin första årslista. Vi bjuds på bland annat barnbokstips, kortfilm, Star Wars och är en av många som älskar brädspelet Scythe.
Årets filmupplevelse: Rouge One: A Star Wars Story
Tycker att de hittat ett fantastiskt grepp. Skitit, brutalt (inom Disneygränserna) men ändå fräscht. Striderna var hissnande både på land och i rymden och karaktärerna kändes genomarbetade. Det kanske är att svära i kyrkan men jag är på riktigt glad att Disney tagit över franchisen. Cudos till designen som håller sig perfekt till tiden runt Episode IV. Alla fina mustascher och planerna till Dödsstjärnan som bestod av fyra pixlar precis som i originalfilmen!
Darth Vader i diskussion med director Krennic i Rogue One: A Star Wars Story. Foto: Starwars.com
Årets tv-upplevelse: Stranger Things (Netflix) & Westworld (HBO Nordic)
Så svårt med så mycket bra tv som faktiskt kom under 2016. För mig står det solklart mellan Stranger Things och Westworld. Men sedan tar det stopp. Å ena sidan lyckades Westworld som första film/tv-serie på många år få min haka att falla till golvet med sina twists, men å andra sidan finns det inte mycket som slår känslan i Stranger Things. Får vara så tråkig att säga att det delas. Men att sci-fi tagit steget in i fin-tv-rummet får nog ändå bli årets bästa tv-händelse!
Årets digitala spel: Overwatch
Vill såklart säga något nedstämt indieutvecklat konstspel där jag kan raljera över djupet och mörkret, men för mig fanns det bara ett spel under 2016 och det var Overwatch. Från release har jag när jag haft lite tid över enbart spelat Overwatch och kommer antagligen fortsätta med det en bra tid framöver. Spelets syrka är de korta matcherna men djupet i karaktärerna. Hittar fortfarande nya och gamla favoriter i princip varje gång jag spelar. Det är inte heller bara gameplay som är det stora här utan att Blizzard faktiskt har tagit ett stort steg när det kommer till sin karaktärsdesign! Det existerar faktiskt ett stort spektra av kvinnliga karaktärer i både personlighet och kroppstyp! Att de ens släpper ett spel där kvinnor har rustning och inte bara dubbel-D-kupor i bikini är enormt av Blizzard!
Årets brädspelsupplevelse: Scythe
Som brädspelare har året varit helt amazing och det har kommit mängder med bra spel. De tre stora titlarna som rullat ut är Riot Games Mechs vs Minions, Star Wars: Rebellion och Scythe. Är personligen en riktig sucker för workerplacementspel och Scythe levererade vekligen på alla plan. Vi som spelat tidigare spel från Jamey Stegmaier känner igen oss i viss spelmekanik, men känslan i spelet är helt on point med den fantastiska artworken av Jakub Rozalski. Stort plus är de olika möten en kan råka på i spelet där spelaren ställs inför moraliska dilemman. Ger mycket till känslan och temat och vi brädspelsnördar vet att är det något det finns ont om så är det workerplacementspel med känsla till temat.
Hyllade brädspelet Scythe. Foto: Jonas Hansson
Årets bok/litteratur: Fantastiska djur av Maja Säfström
Som småbarnsförälder består mitt läsande just nu av barnböcker av olika slag. Då är det fint att hitta en bok som är spännande både för mig och dottern. Maja Säfströms Fantastiska fakta om djur är precis det och är fantastiskt illustrerad!
Årets kortfilm: Las Palmas
Tror inte Las Palmas kom 2016, men jag såg den i början av året i alla fall så den får komma med på denna listan. Har alltid sagt att barn i ettårsåldern beter sig som fulla vuxna. Fantastisk film men många skratt.
Länk: http://www.svtplay.se/video/934726/las-palmas?info=visa
Jonas ”Pac-Man” Bengtsson: Undertecknad prisar släppet av den lilla retro-Nintendokonsolen som gjort det betydligt smidigare för mig att spela de gamla klassikerna. Men jag vurmar även, lite väl mycket, för vårt västra grannland. Russebuss!
Årets film: Deadpool
Är supertrött på superhjältegenren kan jag erkänna, men det finns ljusglimtar. Som Deadpool (som inte är en hjälte, kanske därför den funkar för mig) med sin mörka humor och snygga actionscener.
Årets tv-serie: Skam (NRK/SVT Play)
Westworld, Silicon Valley og Stranger Things må vare veldig bra tv-serier. Men de överträffar ikke den norska ungdomsserien Skam som tok over hele Sverige med storm. Likt en tallefjant har den hoppet inn og tatt over alt snack i lunsjrummet. Nej nu får det räcka med att skriva på fejknorska. Hur som helst så när jag summerar tv-serieåret 2016 så är det Skam jag tänker på mest. Norges svar på The O.C., har jag inte sett att den kallats någonstans, men jag gillade O.C. och gör även det med Skam. Lite samma känsla som fås fram, men med en närmare geografisk närhet. Minus alla vuxna. Sen är det ju bara så roligt att lyssna på norska. Allt som sägs är roligt. En vill ju bara bli 17 år (för en halv dag räcker) och åka russebuss och skrika ”kødder du med meg”!?
Rhys Darby blir påkommen av Fox Mulder och Dana Scully.
Årets tv-avsnitt: The X-Files S10E03
Ingen kan överträffa Tomas överhyllning av Stranger Things, så jag väljer istället att hylla comebacken av The X-Files. Visst, allt hade kunnat hänga ihop lite mer och mottagandet var blandat bland fansen. Men på det stora hela var det en bra mix av mystik, mytharc/mytologi, veckans monster, aliens, humor och nostalgi. Sex avsnitt kändes lagom. Avsnittet med min favvoskådis/komiker, nyzeeländaren Rhys Darby, som were-monster var riktigt roligt med en twist om dagens arbetshets. Jag hyllade det i ett Instagram-inlägg i våras/vintras.
Årets bok: Slutet på världen som vi känner den (Erlend Loe)
Norge är tillbaka på listan efter att ha fått stå över en kategori. Det här året fick jag ”bara” ihop 29 lästa böcker (jag för statistik på den saken, för jag har en väldigt fin anteckningsbok). Jämfört med 61 året innan. Jag läser mycket SF och fantasy men Erlend Loes fantastiskt underhållande och roliga nya roman slår allt jag läst. Ibland brister man ut i skratt, och det är inte så ofta det händer när en är helt själv. Om jag någon gång ska skriva en bok så tänker jag sno allt från Erlend Loe och lägga till tentakelmonster och rymdskepp.
Årets spelupplevelse: Nintendo Classic Mini
Jag trodde det var kört då jag inte beställt i tid. Men så dök en ny chans upp då de 20 första i kön till release-festen av Nintendo Classic Mini fick köpa den lilla, lilla retrokonsolen med 30 inbyggda NES-spel. Sladdarna må var korta, men jag älskar att ha snabb tillgång till att spela 8-bitsspel. Minus också för att highscoren inte sparas. Det bästa är att snabbt och lätt kunna spela 30 olika spel (enkel att ta med) och kontrollen är densamma. Och såklart att kunna fuska, eller jag menar spara under tiden. Hade aldrig klarat Castlevania häromdagen annars, det kan jag lova. Fick man recenserat den också.
Årets sträckkollande: Awesome Games Done Quick & Spelhjälpen
Båda är de häftiga dygnet runt-evenemang på youtube/twitch för välgörenhet med coola speedruns och imponerande spelinsatser. Att klara Golden Eye genom bara att kolla ner i marken (för då går det typ 0,7 sekunder snabbare) var bland det svettigaste jag sett.
Årets game over: RevanschTV
Retrospelarna Victor och Björn la konsolen på hyllan efter fyra fantastiska säsonger på youtube. Barrikaden hann med ett snack innan allt var över, och en hyllningskrönika efteråt.
Antal artiklar på barrikaden.se under 2016 som handlade om Star Wars: 8
Årets brädspelsupplevelse: Star Wars: Imperial Assault
Ett av mina favoritbrädspel någonsin är Mutant Chronicles: Kampen om citadellet. Det briljanta i det, och i Imperial Assault, är att spelplanen ser olika ut för varje nytt uppdrag i kampanjen. Så som det ska vara i ett actionladdat dungeon crawler-spel. Och dessutom att ens karaktär blir bättre och samlar på sig utrustning som hänger med en hela vägen till slutet. Minuset med Imperial Assault är att du måste köpa till en hel del saker, särskilt om du vill ha med fler kända karaktärer.
Årets nördupplevelse: Hampus Star Wars-pyjamas
När jag första gången iklädde min nyfödde son Hampus en Star Wars-pyjamas. Han hade på sig den i säkert två timmar första gången innan den blev nedkissad och behövde bytas. Tur att det var ett tvåpack med Star Wars-pyjamasar.
Nils ”It’s a trap” Ek: Rebellen överraskade alla (och sig själv?) med att inte utse The Force Awakens till 2015 års bästa film då Mad Max: Fury Road kom före. Håller Nisse Star Wars borta från listan ännu en gång? Svaret finns längre ner…
2016 har varit ett riktigt skitår det tror jag alla är överens om. Peter Vaughan aka Master Aemon Targeryen, Andrew Sachs aka Manuel Geen Wilder aka Willy Wonka, Kenny Bakert aka R2D2, Alan Rikmer aka Hans Gruber, Amiral Akbar aka Erik Bauersfeld och givetvis allas vår rebellprinsessa Carry Fisher dog. Det är sjukt att så många av våra favoriter nu är borta, så låt nu inte 2017 bli för mycket av ett member berries-år. Sök efter din golden ticket, kämpa dig högst upp i Nakatomi towers och som den kloka Chirrut Îmwe säger ”Take hold of this moment. The force is strong”. /Nils
Årets bok: Batman-antologin & Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll
Batman-antologin innehåller 20 legendariska berättelser med mörkrets riddare. Jag såg den på bokmässan i Egmont kärnans monter. Det är en fantastisk ”bibel” med klassiska Batman-serier från början med den hurtiga och roliga Läderlappen till dagens mörkare. En tidsresa från 1939 till 2013 och ett absolut måste för oss som uppskattar Gotham Citys svarta riddare.
Här ska även Olof Lundhs bok Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll få ett omnämnande. Lundh visar oss en bild av svensk fotboll och framförallt det svenska fotbollförbundet som är skrämmande. Det är lätt att peka åt FIFA-pampar runt om i världen med mutor och smutsiga affärer men Lundh visar att det sker samma saker på förbundet i Solna. Mycket läsvärt även för den som inte är så insatt i fotbollen.
Årets seriealbum: Astrid och Vulkanmånens kult
Det är full fart från början och den galaktiska koalitionens toppstudent gör ingen besviken. Skaparen Kim W Andersson har haft ett grymt år. En mycket lyckad kickstarterkampanj med seriealbumet Astrid och det kanske fetaste av allt en filmatisering av hans serie Alena gick på bio. Ofta blir man besviken när filmen inte gör serierutorna rättvisa men Alena levererar och man är mycket imponerad av att val av skådespelare känns så rätt (Molly gör en riktig 5/5-insats). Så köp Astrid och se Alena. Filmen går för er som missat det att få tag på via itunes.
Årets tv-serie: Stranger Things (Netflix)
Här måste jag säga Stranger things. Man satt som trollbunden från första avsnittet och att så unga skådespelare gick rakt in i ens hjärta var häftigt att se. Bäst var Mille Bobby Brown och Finn Wolfgard. Jag vet att Game of Thrones har varit bäst nu år efter år efter år och man börjar bli bortskämd, men den 19 juni sändes ett avsnitt som var bland det fetaste och råaste man satt. Battle of the Bastards.
Årets tv-spel: Uncharted 4: A Thief’s End
Detta episka äventyrsspel utvecklat av Naughty Dog. De häftiga miljöerna och vackra vyerna från Scottish Highlands till soliga Madagaskar som man plöjer igenom parkourstyle leder ofta till en eldstrid med legosoldaterna i elitförbandet Shoreline. Efter jag varvat detta underbara spel gick jag och köpte Nathan Drake Collection där du får de tidigare spelen. Uncharted: Drake’s Forten, Uncharted 2: Among Thieves och Uncharted 3: Drake’s Reception.
Årets digitala spel: Pokémon Go
Har aldrig spelat eller samlat på korten själv men det vore löjligt att inte nämna Pokémon Go då hela världen fick feber, även om jag själv var vaccinerad sedan tidigare.
Årets underhållning: AMK Morgon
Jag hade aldrig i mitt liv trott att jag skulle ställa klockan lite tidigare för att gå upp och lyssna på radio. Men när de kommersiella radiokanalerna fortsätter att tappa lyssnare och göra fruktansvärd olyssningsbar smörja (och nu är jag snäll) är det häftigt att några går åt det andra hållet. Martin Soneby kör showen tillsammans med några av Sveriges roligaste komiker, musiker och skådisar som gäster. Den 11 november 2015 gästades AMK Morgon av komikern Kristoffer Svensson. ”Kringlan gate” skulle bli slutet för den populära morgonshowen men Martin lyckades vända på det negativa och är i dag Sveriges överlägset bästa underhållningsprogam. Så lyssna på AMK Morgon (för den morgontrötta släpps det även som podcast senare på dagen).
Årets vad sa han: Specialisterna
Humorgruppen Specialisterna har gjort två sketcher som verkligen står ut 2016. Komikern och (rasisten) driver med FIFA:s nej till rasism-kampanj:
…och Simon G & Mr Cool – The Baby Dance:
…som blev stora snackisar 2016.
Årets film: Rogue One: A Star Wars Story
Här kommer jag vara tråkig och förutsägbar men jag var nervös inför Rouge One och trodde inte riktigt på en fristående film. Men oj vad fel jag hade. Jag ska nog se den 2-3 gånger till för att ge en bättre analys av den men när vi såg den på premiären var man i extas efter visningen. I’m one with the Force, and the Force is with me.
Årets nörd/entusiast: Mats Tallkvist
Jag träffade honom på Bokmässan. Han berättade om sin bok – Idrottsplatsen i våra hjärtan. Han har ett väldigt smalt specialintresse, nämligen gamla idrottsplatser. Han har själv nästan besökt 400 stycken. Man kan bara säga en sak: Mats du är en hjälte.
Robin ”Pappa Staten” Johansson: Steamkung, brädspelsprins, träningsguru och hyreshusmarodör – Robin har många epitet att välja på för 2016. Den här gången är det nog ändå brädspelandet som spelar störst roll.
Årets filmupplevelse: The Lobster
Hade sett fram emot denna skruvade mörka sci-fi-komedi länge. Yorgos Lanthimos har gjort ett fantastiskt jobb med den här filmen. Så bisarra skratt och situationer med ett mörkt allvar bakom. Colin Farrell gör i mina ögon sin bästa prestation hittills och jag är nu mera ett stort fan och hoppas få mer av den här varan framåt! Även John C Reilly och Rachel Weisz gör riktigt starka insatser. Se hemskt gärna denna skruvade film om en framtid då alla singlar måste hitta en partner för att inte förvandlas till ett djur!
Årets tv-upplevelse: Black Mirror (Netflix)
När det gäller tv-upplevelser finns det många starka kandidater men jag går återigen åt det skruvade. Black Mirrors tredje säsong var görstark och min favorit är Nosedive. För hur den är ännu närmare verkligheten än många av de andra avsnitten, men ändå skruvad till tusen. Alla människor i världen är betygsatta av varandra, vilket ger olika fördelar och cred. Vad händer om man börjar tappa lite av sitt betyg? Ett måste att se och eftersom Black Mirror funkar som det gör med separata avsnitt utan koppling är det bara gå rakt till avsnitt 1 säsong 3. Sen tar man resten också av bara farten! (Även om det är svårt att sträckkolla Black Mirror pga WTF-känsla).
Årets digitala spel: Overwatch
Även om jag spelar mycket spel så är jag sällan snabb på de nya spelen. Därför har jag alltid svårt att välja ett nytt spel då jag gärna spelar spel först när andra redan bevisat att de håller. Men ett spel köpte jag precis innan lansering och spelade sedan massor. Overwatch är årets spel för mig, för hur de satte en ny standard för hur spel av den typen ska utformas. Jag slutade spela runt när rankingen släpptes lös, jakt på poäng har förstört för många spelupplevelser för mig tidigare, men är ofta sugen på att köra igen.
Årets brädspelsupplevelse: Mansions of Madness (second edition)
Brädspelet som gjorde att jag inte längre är skeptisk till appintegrering med brädspel. Jag var aldrig en stor motståndare, men det är något fint att slippa teknologin när det gäller brädspel. Men inte till Mansions of Madness! Så smidigt, snabbt och enkelt detta samarbetsspel blir. Stämningsfullt genom appen och väldigt få saker behövs kollas i regelboken. Ny standard för den här typen av spel hoppas jag på! Plockade själv upp spelet på en superdeal på Webhallen i mellandagarna och kommer troligtvis köpa allt som någonsin släpps till det här spelet framåt.
Årets nördupplevelse: Lincon
Det här blev året då jag för första gången var på Lincon. Brädspelskonventet som under hela min uppväxt fanns i min hemstad. Eftersom jag var mer fotboll och tv-spel när jag var ung och saknade brädspelsintresse gick jag aldrig dit. Men i år fixade jag en skjuts av en okänd person på Facebook, tog mig ner, hade väldigt trevligt och lärde mig massor. Höjdpunkten var att kolla på X-wing-tävlingen och att gå runt hos de mer obskyra spelen och fråga vad allt handlar om. Toppenupplevelse!
Jonas ”Meeple” Hansson: Har under året sagt upp sig från sitt jobb och slutat sova. För annars förstår jag inte hur han hunnit spela så sjukt många brädspel under 2016… Har stark konkurrens av Jonas Friberg och Robin Johansson som Barrikadens brädspelskung, men tar ändock hem den inofficiella titeln som precis uppfanns. 2015 blev Pandemic Legacy årets brädspel. Vilket tar hem den tunga titeln för 2016?
Årets filmupplevelse: Rogue One: A Star Wars Story
Förra året var jag rädd att bli besviken på The Force Awakens. Det blev jag inte. Men här hade jag inga direkta förväntningar. Men detta är enda filmen jag sett två gånger i år. Jag tycker den är strålande och fyller igen luckorna mellan film tre och fyra i Star Wars-sagan. Synd att de inte kan använda karaktärerna mer bara. Dags att längta till nästa film och sörja att Carrie Fischer lämnat oss.
Rogue One: A Star Wars Story. Foto: Starwars.com
Årets tv-upplevelse: Luke Cage (Netflix)
Det har kommit massa bra under året. Stranger Things, Westworld och Preacher. Men jag ger utmärkelsen till Luke Cage. Fantastisk serie, med vansinnigt bra soundtrack och en relativt bra story även om den blev lite överdriven i slutet. Cottonmouth är en grymt bra och jordnära skurk, Luke Cage är osårbar på utsidan men ack så känslig inombords. Jag tycker att serien fortsätter knyta ihop det Marvel-universum som Netflix skapat. Ser fram emot nästa del, vilket blir parhästen från serierna, Ironfist.
Årets digitala spel: Stardew Valley
Jag älskar Harvest Moon och eftersom detta mer eller mindre är en uppgradering från det så var jag såld från början. Odla grönsaker, föda upp djur, fiska och att skaffa sig vänner eller en fästmö genom att ge dem saker har aldrig varit roligare. Dessutom kan du gå på äventyr och det döljer sig bara mer och mer hemligheter och överraskningar överallt. Det är så enkelt att lägga massor av timmar på att bara planera vad man ska odla härnäst. Sa jag att det är skitsnyggt? Att musiken är bra? Att det är en ensam kille som kodat alltihop? Årets bästa och charmigaste spel enligt mig.
Antal olika skribenter på barrikaden.se under 2016: 14
Årets brädspel: Scythe
Jag har under året spelat mer än 150 olika brädspel (jag slutade vara lika noggrann med vilka jag faktiskt har spelat i slutet av augusti så kan faktiskt vara en högre siffra) och de flesta av spelen har varit bra. Men om jag ska välja ett spel som faktiskt kom i år så får jag nog säga det hypade och egentligen något överskattade Scythe. En fantastiskt lyckad kickstarter ifrån en av mina favoritspelskapare, dessutom med illustrationer av världsklass, ett världsbygge som är intressant, paketerat med fina miniatyrer och resurser.
Men är själva spelet bra då? Ja det är riktigt bra, men det är inte det spel som det ser ut att vara. Många blir nog förblindade av hur det ser ut och tror att det är ett krigsspel. Det är det verkligen inte. Det här är ett workerplacementspel/enginebuilder där hotet om strid och krig är ständigt närvarande (beroende på vem du spelar med). Det är roligt, utmanande och du kan spela på relativt många olika sätt. Ett spel som knappast försvinner från mina hyllor i första taget.
Fotnot: Det är alltså minst 150 olika spel jag spelat, även om jag spelat vissa av dem tio gånger så räknas de fortfarande bara som ett spel.
Årets nördupplevelse: Spiel i Essen
Jag var återigen i Essen på Spiel 2016. En av världens största brädspelsmässor. Det var kul, jag köpte mycket även om jag tror att jag är nöjd med mina två besök hittills. Det känns som jag har gjort det man kan göra där (det vill säga köpa massa spel). Men fantastiskt att se så många spel och nördar på samma ställe.
Arkivbild: Jonas Hansson med Youtuberecensenterna Tom Vassel och Ryan Metzler på Spiel i Essen.
Årets slutsats ifrån 2016: Spela brädspel!
Samla ihop dina vänner och spela brädspel så ofta det går. Det har jag lyckats med kontinuerligt under hela 2016 (över 150 olika spel som sagt) och det var en fantastisk upplevelse. Enklast är att skaffa ett partyspel och samla ihop ett gäng personer som du tycker är trevliga och roliga. Speltips är Codenames, One night ultimate werewolf och Terra.
Barrikaden out.
