Digitalt: En av nyheterna i FM2016 är möjligheten att kunna skapa sig själv i en karaktärseditor. Ger väldigt lite egentligen men att kunna välja om du vill coacha i träningsoverall eller kostym känns trots allt väldigt roligt. Med gamle goe Lars Lagerbäck som förebild så drog jag självklart på mig träningsoverall och träffade truppen.

Både jag och Per lät datorn sätta en passande nivå på våra färdigheter utan att räkna in verkligheten.

Både jag och Per lät datorn sätta en passande nivå på våra färdigheter utan att räkna in verkligheten. Det lockade med en klassisk Arsene Wenger jacka, men träningsoverall är svårslaget.


Målsättningen som en klubb som Manchester United har är såklart att vinna i alla lägen. Något som kan vara problematisk med tanke på det snedvärvade trupp som jag förfogar över. I vanliga fall brukar jag inte köra med transferpengar första säsongen då värvningar egentligen redan genomförts. Eftersom jag nu fått en rejäl summa pengar att förstärka truppen med (som dessutom är bättre i FM2016 än i verkligheten enligt mig) så känns det som att jag ska kunna utmana om titeln på allvar.

Efter att ha talat med den eminente Ryan Giggs konstaterar jag att precis som i verkligheten är största problemen en brist på täckning i försvaret ifall skador ställer till det och att det skulle behövas någon renodlad anfallare till. Gärna någon som kan hålla i bollen och är bra på huvudet.

Slutligen så är den bästa rena yttern i truppen Ashley Young. Vilket är ett rejält lågvattenmärke. Det finns många i truppen som kan spela på en kant, men få som har snabbheten att gå förbi och slå ett vettigt inlägg. Traditionellt sätt så har United alltid haft starka kantspelare, men med tanke på detta får taktiken snarare försöka utnyttja spetskompetensen på de spelare som finns till förfogande. Mata är en bra playmaker, Depay snarare en ytterforward och så min egen kantfavorit Valencia som springer mest av alla. Young hamnar såklart direkt på transferlistan, han har inget i min klubb att göra. The Wizard of Vicarage Road kan gott ta sitt pick och pack. Tyvärr verkar ingen vara intresserad trots en rejäl rabatt för den klubb som vill hämta honom.

 

Taktiken jag satsar på är ett 4-2-3-1 där de centrala spelarna varierar om de spelar med en defensiv sköld bakom de centrala eller en offensiv spets framför beroende på motstånd. Ytterbackarna är starka och kan våga gå framåt, speciellt eftersom Depay får order om att skära inåt och att Mata också han ofta vandrar inåt när han hamnar på en kant. Sweini, Schneiderlin, Carrick och Herrera ger en fantastisk bredd på innermittfältet och ger stor flexibilitet. Det stora orosmomentet är egentligen att Phil Jones är borta minst tre månader redan från början.

Så här formerar jag laget mot lite svagare motstånd där jag tror att jag kommer kunna styra spelet.

Så här formerar jag laget mot lite svagare motstånd där jag tror att jag kommer kunna styra spelet.

Med en målbild klar så vet jag egentligen direkt vad som ska värvas. Mittbackar kollas in men John Stones blir lite väl dyr. Istället fastnar jag för Seamus Coleman och värvar honom för absurda 435 miljoner. Lite väl dyrt för att ha täckning på högerbacken kanske, men han kan också ta steget upp som en mer defensiv yttermitt så känner att investeringen kan vara värd trots att Darmian är bra och att jag fick en achievment som heter “Splashing the cash”. I Fiorentina hittar jag sedan Nenad Tomovic för 80 miljoner som kan spela i hela backlinjen. Bra lösning och det ger mig täckningen som behövs för hela säsongen. Nu är det en forward in som är nästa mål. Ashley Young får fortfarande inga bud på sig.

 

Försäsongen börjar fruktansvärt dåligt med en förlust mot Haugesund som yttersta dråpslag. Spelet stämmer inte helt och även om jag spelar med ett massivt bollövertag så är målskyttet frånvarande. Rooney träffar inte ens kortsidan och Mata slår inte en passning rätt. Enda ljuspunkten är Antonio Valencia och Martial som blixtrar till med jämna mellanrum. Mot slutet av försäsongen lyckas jag få till en uppställning som presterar bättre och som stundtals trillar boll väldigt vackert. Vinst mot Fiorentina och sedan ett kryss mot Cagliari med ett b-lagi sista matchen ger mig ändå självförtroende inför säsongspremiären mot  Arsenal hemma. Darmian har tagit konkurrensen på rätt sätt och lyft sig. Rooney verkar ha hittat någon sorts målform och Depay börjar i alla fall få sina skott mot mål istället för hörnflaggan. Sweini ser briljant ut och Smalling ser ut som att han på allvar är en världsklassförsvarare. Något som han lär behöva visa prov på i premiären.

Per har haft en något bättre försäsong, men hans skadeläge såg lite dystert ut inför premiären. Något som såklart värmer. Mitt stora problem är att min forwards känns rätt kalla och att jag inte hittat något bra alternativ. Lite sökande under en av Pers träningsmatcher får mig att inse att Zlatan är rätt billig. Faktiskt överkomligt billig. Ett bud skickas iväg och efter lite diskuterande med PSG så är vi överrens. ZLATAN ÄR PÅ VÄG. Hjärtat bultar i bröstet och jag blir inte så lite besviken när jag inser att jag inte har råd med hans lön. Om Ashley Young hade lämnat så hade jag haft råd. Tråkigt på två fronter.

Så här ser truppen ut i sin helhet inför premiärmatchen mot Arsenal.

Så här ser truppen ut i sin helhet inför premiärmatchen mot Arsenal.

I vanliga fall när jag spelar FM så brukar jag satsa på billiga och långsiktiga värvningar, men nu handlar det faktiskt om att vinna så istället försökte jag värva Zlatan och tog Coleman för dyra pengar. Men kassan är inte allt för stor och jag vill egentligen ha en andra/tredje forwards så ingen stjärnvärvning är nödvändig. Jag kikar runt i Italien och hittar den perfekte inhopparen. Miroslav Klose är gammal, men bra på huvudet och kan ge det nödvändiga trycket i slutet av matcher där segern jagas. Jag är inte helt nöjd men det känns stabilt och lite pengar finns kvar inför vinterfönstret om någonting behövs ändras. Eller om jag får sålt Young då. Med en vecka kvar så skadar sig både Romero och Valdes.

Det sista som händer fyra dagar innan premiären är att Rooney skadar sig.

Fuck.