Brädspel/Mässa: Ljudet är inte så farligt som jag fått höra. Kanske för att jag är en van besökare på bokmässan i Göteborg. Själva upplägget är väldigt likt det som jag föreställt mig och som jag fått berättat för mig på väg till mässan. Vid frukosten hittade vi flera svenskar på hotellet som var där för mässan. Vissa för att köpa spel till sin butik. Vissa för att det blivit en tradition att åka ned och träffa vänner och spela spel. För vår del var det skönt att få guidning till mässan. Det hade tagit längre tid för oss att gå dit annars. Alla tips om att ta pauser från ljudet, verkligen köa när det är något man vill spela och att bara ha roligt är värdefulla.
Det var inte alltid supertrångt, speciellt inte på förmiddagarna.
Mina kamrater vill väldigt gärna ha tag i en expansion till Terra Mystica på engelska så vi går dit för att kolla så det finns några kvar. I värsta fall nöjer de sig med en version på tyska.
Vi tar ett varv runt mässan för att kolla vad som finns. Spelutvecklarna är lättillgängliga på de mindre företagen och i vissa fall står de och demoar sina spel själva. En amerikan som designat spelet Pay Dirt håller oss kvar medans de som provspelar vackert får vänta. I viss mån ångrar jag att jag inte köpte ett nytt anteckningblock på flyget när jag insåg att jag hade glömt mitt hemma. För det hade varit roligt att göra intervjuer och skriva ned lite mer. Samtidigt så är detta trots allt en semester och ska vara lustfyllt. Så jag nöjer mig med att vandra runt och titta på spel och framförallt prova olika spel.
Men mängden spel som jag hinner prova är inte stor. Köerna är långa och tålamodet är i viss mån kanske lite kort. Så vi driver runt rätt mycket. Men jag tycker det är roligt det med. Det finns så mycket att se på. Ett par spel trillar ned i shoppingpåsen. De som jag var lite rädd för skulle ta slut på engelska. Castles of Mad King Ludwig gör Greed sällskap i min påse med spel. Samma med Imperial Settlers. Speltillverkarna har satsat främst på spel på tyska vilket känns logiskt då de flesta är tyskar, men det gör också att en del spel tar slut. Vill du verkligen ha vissa spel gäller det att vara ute i god tid för vissa var slut redan på fredagen.
Five Tribes var kul men blev inget köp då jag inte fastnade helt.
Tillslut bestämde vi oss för att verkligen ta tag i det där med att få spela något nytt spel. Sagt och gjort så fick vi tag i ett bord för att spela Five Tribes. Spelet flöt på bra. Det var kul och det fanns många olika sätt att få poäng på. Inget köp för min del även om jag tyckte det var roligt.
Mythotopia var ett av mina heta spel som jag kollat in inför helgen och vi lyckades faktiskt tajma in så att vi fick spela en omgång på lördagen. Spelet var riktigt underhållande och hade inte en av mina medresenärer köpt det så hade jag antagligen slagit till. Inte lika säker på att de som jag vanligtvis spelar med hade uppskattat det på samma sätt så kanske lika bra.
De övriga spelen ifrån förhandstitten kollades in men ingen av dem var tillräckligt lockande för att jag skulle köpa fler spel (och Fief: France 1429 hade inte blivit klart inför mässan).
Det fanns spel om det mesta på plats. Varför inte om att finna Jesus?
Precis som jag hade trott så var mässan underhållande, rolig och trång. Det är svårt att få plats vid testborden och det är sällan man hinner spela färdigt. Samtidigt var det ganska ofta du kunde få spelen förklarade för dig i alla fall, så även om du inte själv fick spela så fick du se spelmekaniken.
När man glider runt på mässan så fascineras man av att det finns så mycket spel. Speciellt eftersom en stor del av spelen på mässan även släpps där. Det är alltså extremt många av dessa spel som gör sina första uppträden på mässan. Det betyder att även om man går därifrån med tunga påsar så finns det fortfarande mängder med spel som kanske är för gamla för att utvecklarna ska släpa dit dem eller som redan sålt slut. För till skillnad från många andra hobbies så blir det ibland svårt att få tag i spelen. De är kanske inte tillräckligt populära för att få en ny tryckning när första uppsättningen sålt slut.
Det allra sista jag gjorde på mässan under söndagen var att springa in i Youtuberecensenterna Tom Vassel och Ryan Metzler och fick denna bild.
Kanske är det därför som köphetsen på mässan är så stor. Kanske beror det på att man själv blir så sugen när man ser alla dessa fantastiska spel. Jag ångrar inte att jag inte köpte fler spel. Men samtidigt så skulle jag nog kunnat köpa många fler om jag bara gett mig själv chansen.
Realm of Wonder och Staufer Dynasty var fantastiskt vackra och jag var väldigt sugen på att köpa dem bara därför. Utan att ens provspela. Men så är jag en svag person när det kommer till spel. Samtidigt så dök realisten upp inom mig och konstaterade “när ska du hinna spela allt?”
Jag lyssnade och höll i plånboken. Men redan nu är jag sugen på att återvända till Essen och mässan. Funderar på om man ska komma tidigare. Kanske försöka spela mer på hotellet med andra brädspelsintresserade ifrån hela världen?
I vilket fall gjorde besöket mig bara ännu mer intresserad av att verkligen gräva ned mig i denna fantastiska hobby.
Ses vi i Essen nästa år?
Och vilket spel kommer jag ångra att jag inte köpte iår?
Vad köptes i Essen?
Imperial Settlers
Greed
Castles of the Mad King Ludwig
Keyflower
Japan/Russia-karta till Powergrid
