Filosofi: Du sitter på en sten, vid en sjö, i en skog. Det finns inte en telefon att få tag i så långt ögat når. Det är bara du, dina medmänniskor och naturen i en perfekt harmoni. Får du panik, eller känner du dig fri? Vi är fast i tekniken, tekniken styr våra liv. Tänk om det fanns en lugn oas, en tillflyktsort, där varken telefoner eller datorer var välkomna. Tänk en civilisation, likt amishfolket, fast utan någon religiös grundsten att luta sig mot. En plats, där man kan gå tillbaka till sina rötter, och bara andas ut.
Offline mode.
Jag har tänkt i dessa banor ett tag nu. Jag behöver min telefon och min dator i mitt arbete. Dessa prylar underlättar mitt arbete avsevärt, och jag tror inte jag hade klarat mig utan dessa en längre tid. Det är smidigt och dessa prylar ger mig möjligheten att bibehålla ett snabbt arbetsflöde. Men ibland känner jag mig alltför beroende av all teknik. Så tänk, bara tänk, om det fanns en plats där man kunde lämna allt det här bakom sig, om bara för en kort tid. Tänk dig en resort-liknande plats uppe i Norrland där man kunde spendera dagar, veckor, ja till och med månader i total motsats till vardagen.
Nybyggda hus på området.
Mina tankebanor började i samband med releasen av tv-serien Under the Dome. Tänk om man gjorde något liknande som den här TV-serien, men där man kunde gå och lämna som man ville. Istället för en stor kupol så var denna plats en stor öppen yta, med ett fungerande samhälle. Ett samhälle med influenser från det tidiga jägar- och samlarsamhället. Ett bytessamhälle, där ”jag hjälper dig, så hjälper du mig”-mentaliteten var det som gällde.
Möjlig plats för projektet?
Det är svårt att förklara hela konceptet då det är ett enormt projekt. Men föreställ dig en yta på flera kvadratkilometer med en sjö i väster, ett stort frodigt skogsparti i norr, ett bergigt område i öster och odlingsbar mark i söder. Tänk sedan att hela konceptet går ut på att man bygger upp ett samhälle på det här område, från grunden. Deltagare kan anmäla vilka olika kunskaper man har. Någon kanske har kunskap som snickare, någon av bärplockning, någon vet hur man bryter järnmalm ur berg, någon är musiker osv. Tillsammans börjar man bygga enkla bostäder, odla olika grödor, smida järn, tälja föremål, skapa olika sorters underhållning. Allt som genererar i en utveckling av samhället.
Det hela kan ses som ett enda stort rollspel, fast på riktigt. Människor köper en inträdesbiljett till området. Tar sig till platsen där man möts av ingången till området. Ingången är en sorts förberedelsearena där det finns bevaringsmöjligheter för dina värdesaker, samt möjlighet att byta om till något bekvämare än dina jeans (tänk kläder från medeltiden). Se på det som en portal till en annan värld. I den här portalen har man möjlighet att ta del av den senaste utvecklingen av samhället. Man har möjlighet att gå en kurs inom ett kunskapsområde, anpassat till den medborgargrupp man vill ta del av under sin vistelse på området. När det sedan är dags för att bli insläppt på området, öppnas portarna och det är upp till dig hur du spenderar din tid i samhället.
Den som är intresserad av samhället kan följa utvecklingen hemifrån på en hemsida likt Battlelog för Battlefield. En hemsida där man kan se vad som har hänt på sistone, och där man kan annonsera om vilka typer av tjänster som för tillfället behövs i samhället. Ett snyggt interaktivt samhällsforum där man kan ta del av samhället, samt exempelvis förbereda sig inför sin nästa resa till samhället.
Utopia har diskuterats länge.
Det hela är som en annorlunda semester. Du tvingas att börja tänka i annorlunda banor, hitta dina rötter igen och samarbeta med dina medmänniskor för att skapa ett värde för din vistelse. Tänk bara hur mycket du kan utvecklas som människa på bara en vecka. Tänk avkopplingen som en vecka här leder till. Det finns de som älskar att ta hand om sin trädgård som avkoppling. Här kan du göra det, men samtidigt bidra till en utveckling av ett samhälle. Tanken är även att det alltid ska finnas massor av människor på området, så att samhället aldrig stannar upp. Hoppet är att det ska bli ett världsfenomen dit människor från alla världens hörn vill resa för att det är något unikt och annorlunda.
Nu när jag tänker efter så har jag nog även fått viss inspiration till projektet från The hunger games. Personer som släpps in på ett område för att uträtta något. Det här är som The Hunger Games, fast utan våldet. Det är en samarbetsövning i kolossal storlek.
Självklart skulle det behövas sponsorer och en hel del förberedelse för att få detta att fungera. Kanske ska man rent av ta in sponsorer som bygger den första byn på området. På så sätt kan man förbereda för de första deltagarna. Jag tänker då att det redan ska finnas allt som behövs för att kunna lösa de första problemen som kan uppstå. Några bostadshus, ett järnsmideri, en vedugn för att kunna baka bröd osv. Det ska inte finnas el på området, utan allt är ”back-to-basics”. Precis som det var för ett antal hundra år sedan.
Projektet är i planeringsstadiet, och kommer säkerligen aldrig krypa sig ur det stadiet. Men jag tänker att man skulle kunna starta projektet genom en kickstarter-kampanj. Där de första 1000 som investerar i projektet får någon slags titel i samhället (tänk statsminister, bagare, väktare). Samtidigt får dessa vara de första att besöka området och lägga de första grundstenarna. Det kanske skulle vara något. Jag får fundera vidare eller vakna upp ur min fantasivärld.
Vad tror du? Går detta att förverkliga, eller är jag bara en galen visionär?
Läs mer på temat offline mode: Intervju med Patrik Wincent, vd för Internetakuten, om internetmissbruk
