Biofilm: Den stora faran i nyversionen av Jane Austens romantiska klassiker är inte längre att få sitt hjärta krossat. Utan uppätet av zombier. Huvudkaraktärerna Mr Darcy, Elizabeth, Bingley och Jane hinner visserligen med en hel del kärleksgrubblande, men däremellan svingas det svärd och avfyras flintlåspistoler så att zombiehuvuden rullar. Det är underhållande, blodigt och spännande.
Jane Austens roman släpptes 1813. 2009 kom Seth Grahame-Smiths omarbetning med tillägget ”and zombies”. I fredags var det premiär för biofilmen ”Pride and Prejudice and Zombies”, som grundar sig på Smiths bok.
Tänk er ett 1800-talsromantiskt England på landsbygden. Det är herrgårdar, kandelabrar, långa handskar inomhus och högtravande språk. Alltså som Jane Austens klassiska roman ”Pride and Prejudice”. Släng in en hord av levande döda och ge var sitt svärd till Mr Bennets ninjadöttrar och du får ”Pride and Prejudice and Zombies” – ett romantiskt zombieactionkostymdrama.
Jag skulle kunna peta in komedi i genre-potpurriet, men faktum är att filmen tar sig på ett förvånansvärt stort allvar. Kanske för stort. Några repliker är lite smålustiga här och där. Ett återkommande skämt är att Elizabeth är den näst snyggaste dottern. En sak jag då började undra var ifall Seth Grahame-Smith, som adderat zombier till ”Pride and Prejudice” (”Stolthet och Fördom” på svenska), har snott skämtet från Tidaholms-Tony eller ifall Tidaholms-Tony har läst Jane Austen och är ett missförstått geni. Jag har varken läst filmmanuset eller någon av böckerna och vet tyvärr inte svaret. Kanske någon läsare som kan upplysa mig?
Det finns ett gäng skickliga skådespelare i filmen, som Lily James (Elizabeth) från Downton Abbey och Charles Dance (Mr Bennet) från Game of Thrones. Sen kanske deras och resten av gängets insatser inte räcker till några Oscarsnomineringar. Men inte ens Leo DiCaprio hade väl lyckats bli nominerad för en roll i en zombiefilm? I och för sig, nu när han väl vunnit en Oscar så kanske allt är möjligt… Däremot är PPZ långt ifrån att vinna en Razzie Award. För den är klart sevärd om en tål blod på bioduken och vet ungefär vad som väntar.
Jag gillar PPZ av flera anledningar. Bland annat för att den utspelar sig under en era som inte nyttjats särskilt mycket i zombieuniversumet den senaste tiden – det vill säga allt annat än nutida postapokalysm. Det blir en ny tappning på det sättet tillsammans med att zombierna kan tänka någorlunda (okej, inte jättenytt det sista). Zombiernas handlingsförmåga varierar från att kunna stöna ”ööööhhh” till att planera en invasion av London. Precis som människor alltså.
En annan ”like” från mig är att det är många starka kvinnliga karaktärer. Jag vet inte om jag klarar av fler alfahannar som håller inspirerande och svettiga tal á la Rick ”The wall will hold together. Will you?” Grimes från The Walking Dead. Repliken ”I shall never relinquish my sword for a ring” yppas av Elizabeth och säger mycket om filmen. Dock så vete tusan om filmen klarar bechdeltestet. Förmodligen gör den det, men det känns som att när mamman och döttrarna pratar med varandra är män det enda samtalsämnet. För bakgrundsstoryn är att döttrarna ska giftas bort, helst igår.
Det svingas och sparkas och skjuts och slaktas hundratals, kanske tusentals zombier i filmen. En personlig besvikelse var att man aldrig fick se herrgårdens försvarsmur göra jobbet. Den skymtade förbi ett par gånger och bestod av en häftig anordning i form av enorma metallhjul fulla med stora spikar. Kändes som en outnyttjad splatter-resurs som hade kunnat komma väl till pass. Men det kanske kommer med i en förlängd DVD-version? Hoppas.
Bengt out.
