Kulturkrig: Det känns inte som om denna dispyt är färdigtuggad, färdigsmält eller utsketen ännu. Jag vänder mig därför till dig, Elin Bengtsson, och äskar tystnad i det kulturella finrummet.
Elin Bengtsson, jag smakar på ditt namn. Elin Bengtsson. Ett dussinnamn av låg börd är det första som kommer till mig. Därtill lägger jag till fakta om din skrala akademiska bakgrund. 7,5 (folk)högskolepoäng från en improvisationskurs i teater med inriktning mot fablernas värld på Wadköpings folkhögskola. Behöver jag tillägga att kursen var på nybörjarnivå och las ner efter en termin med motiveringen ”eleverna hade svårt att gestalta levande djur”. Denna kurs kanske kunde ha renderat ett visst uns av kulturellt kapital i en våldsamt förenklad värld, där ljusteknikern har mera maktbefogenheter än näringslivet, men Elin tog kursen på distans och därmed föll hela resonemanget. Om jag sluter ögonen kan jag se dig fjanta framför webcam:en som en tränings-VHS från TV-shop.
Elin Bengtsson, jag vet inte om du överskattar eller undviker att underskatta din egen förmåga som kritiker. Det känns inte som om kulturredaktion är tillräckligt stor för oss båda. Men som den altruist och storsinta man jag faktiskt är, så ska jag hjälpa dig att hitta rätt i den stora världen. Tidningen Min dvärghamster söker just nu någon som korrekturläser insändare och sätter slagkraftiga underrubriker i faktarutorna om de söta små djuren. Detta är väl mera inom ditt skrå?
Kulturkriget del 1: ”Markurells i Wadköping” av Johan Sjöberg
Kulturkriget del 2: ”Replik: Markurells i Wadköping” av Elin Bengtsson
