Sci-fi: Waiting for the machines to fall asleep består av 26 engelska noveller skrivna av lika många svenska författare. Fantasin sprudlar i de spännande berättelserna som innehåller allt från steampunkhästar och Italo disco till att en hel del androider får sina artificiella rumpor kickade. Och kickar ass gör också novellsamlingen i sina många toppar.

WFTMTFA-cover1Efter en handfull med novellsamlingar på svenska så tycker jag om Affront förlags initiativ med att ge ut en antologi på engelska för att nå en ny marknad (finns att köpa på amazon.com) och samtidigt sprida svensk spekulativ fiktion till ännu fler läsare. Förhoppningsvis kan nu ännu fler få upp ögonen för de många svenska SF-författarna som kämpar på vid sidan av sina ”vanliga” arbeten. Det är de värda, för nivån är precis som i Maskinblod-serien riktigt hög.

Men lasersvärdet (fick göra uttrycket mer sci-fiigt…) är tveeggat. För samtidigt har det just varit SF skriven på svenska som jag uppskattat väldigt mycket tidigare från Affront då det redan finns ljusår med spaltmeter av SF på engelska.

Som tur är kan jag ändå engelska och det flyter på i novellerna utan några större störningar. Det bjuds på många riktigt intressanta idéer, oväntade vändningar och för att återknyta till den sprudlande fantasin kommer här några exempel på vad några av novellerna innehåller: tidsförskjutningar, steampunkhästar, Isaac Newton, förflyttat medvetande, råttor, en maskinras, androider, en tappad hink med ”timewaste”, inuti ett tv-spel, Italo disco, maskhål och tjuvaktiga goblins.

Fyra eller fem noveller handlar om androiduppror och människornas kamp mot maskinerna. Men det blir ändå aldrig repetitivt då det både är mörkt (att skada ett barn i The Mirror Talks av Sara Kopljar), uppfinningsrikt (hur en kan kringgå programmeringen att robotar inte kan skada människor – To Preserve Humankind av Christina Nordlander) och actionfyllt (pang-pang med en twist i Keep Fighting Until the Machines Falls Asleep av Eva Holmquist).

Men även de enkla och avskalade berättelserna har sin charm. Som The Publisher’s Reader av Patrik Centerwall som handlar om en korrläsare på ett bokförlag i en framtid där det krävs licens för att vara författare, eller i One Last Kiss Goodbye där Oskar Källner levererar en fin, stillsam och kärleksfylld novell där en upptäcktsresenär återvänder efter många år ute i rymden.

Styrkan i novellsamlingen är utan tvekan variationen. Det finns guldkorn för alla i den. Sen är det såklart ingen nackdel om en uppskattar att läsa om androider.

Bengt out.